Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) utvärdering visar att kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår är hög och ligger på 3,7–4,2 miljoner kronor. Förhandlingar med läkemedelsföretaget har inte gett tillräckliga prisjusteringar.

Osäkert underlag

Leqembi, eller lekanemab som substansen heter, har visat viss patientnytta i studier, men den bedöms liten och osäker, och det saknas data om långtidseffekter. Även de hälsoekonomiska beräkningarna innehåller osäkerheter.

I TLV:s hälsoekonomiska bedömning finns analyser där bland annat olika behandlingskostnader antas. Läkemedlet ges intravenöst som dropp. NT-rådet har baserat sin bedömning på den analys som antog den lägsta administreringskostnaden, men trots det bedöms priset för högt i relation till patientnyttan.

Att den kliniska effekten är mycket begränsad rapporteras även i en nyligen publicerad kartläggning från Cochrane. Förutom den hälsoekonomiska bedömningen från TLV finns en svensk hälsoekonomisk analys av Leqembi, genomförd av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Den publicerades i PharmacoEconomics 2025 och även den visar att företagets prisnivå inte är rimlig ur ett samhällsperspektiv.

Överskattad hälsovinst

En faktor i företagets hälsoekonomiska underlag till TLV är att anhörigas livskvalitet inkluderas i de kvalitetsjusterade levnadsåren, vilket gör att hälsovinsten kan bli överskattad och läkemedlet ser ut att vara mer kostnadseffektivt än vad det faktiskt är. Att ha med anhörigas livskvalitet är inte brukligt i vare sig TLV:s eller NT-rådets hälsoekonomiska beräkningar.

Bedömningen utgår från nuvarande godkända dosering för Leqembi

För närvarande utreder europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) en ansökan från läkemedelsföretaget om en glesare dosering av läkemedlet efter en tids behandling. Detta skulle få påverkan på kostnadseffektiviteten och NT-rådet har beredskap att ta hänsyn till detta i en förnyad dialog med företaget, om och när den glesare doseringen godkänns.

Fler bedömningar är att vänta

Alzheimers sjukdom är en vanlig och allvarlig sjukdom, men endast en mindre grupp patienter skulle vara aktuell för Leqembi. Sverige är inte det enda landet som avråder från användning av Leqembi. Länderna inom EU har i nuläget inte publicerat tydligt positiva utvärderingar eller fattat beslut om att generellt inkludera Leqembi i den offentligt finansierade vården.

– Det är angeläget att det kommer behandlingar mot Alzheimers sjukdom. Men Leqembi har en begränsad och osäker patientnytta och kan även ge svåra biverkningar i form av mikroblödningar i hjärnan. Det krävs också kontroller med MR-kamera, vilket är resurskrävande i sig. Men det finns andra läkemedelskandidater på gång. Nu väntar vi till exempel på en hälsoekonomisk bedömning från TLV av läkemedlet Kisunla, som också är avsett för behandling av tidig Alzheimer, säger Mårten Lindström, ordförande i NT-rådet.

Rekommendation från NT-rådet pdf, 258.5 kB.