Mårten Lindström har lång erfarenhet som kardiolog och akutläkare i Jönköping, sista 15 åren har läkemedelsfrågor i tilltagande grad utgjort fokus. Under sin karriär har han haft en rad tunga uppdrag: ordförande i läkemedelskommittén i Jönköping, tillförordnad ordförande i NT‑rådet under en tidigare period, ledamot i MTP‑rådet (Medicintekniska produktrådet), och ordförande i nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer (LOK)

– Det har blivit mycket läkemedelsfrågor genom åren. Det är ett område som aldrig står still, och som påverkar hela vårdsystemet, konstaterar Mårten Lindström. Det är verkligen ett intressant område. Jag har intresserat mig för frågor avseende tillgång till läkemedel vid rest och bristnoteringar. Vi har på senare år haft flera sådan svårhanterade fall.

Mårten tar nu över efter Åsa Derolf som suttit som ordförande i två år.

Fler komplexa områden på NT‑rådets bord

Framöver ser Mårten flera områden som kommer att kräva särskilt mycket uppmärksamhet för NT-rådet.

– Det är ju fortsatt rekvisitionsläkemedel och särläkemedel, som vi kommer att ägna oss åt. Vi har många nya cancerläkemedel och sedan har det så kallade ATMP-området tillkommit. Det är ett stort och viktigt område, där cell‑ och genterapier snabbt förändrar behandlingsmöjligheterna. Vi har också fått i uppgift att arbeta med vacciner. Två andra stora och viktiga områden är läkemedel mot Alzheimers och ALS.

”Kostnadsökningarna är en av våra största utmaningar”

Mårten Lindström beskriver en utveckling där läkemedelskostnaderna tar en allt större del av sjukvårdens totala budget.

– Läkemedel har ökat i kostnad totalt sett. Mer än inflationen och BNP. Det gör att läkemedel tar ett allt större utrymme av sjukvårdens budget. Sedan kommer det också ut mycket olika läkemedel på marknaden, och det är ju bra i sig.Det gäller att introducera de läkemedel som verkligen är bra annars riskerar kostnaderna att tränga undan övrig vård. Kostnadsökningarna har pågått fler år nu och det är en stor utmaning.

Mårten pekar också på omvärldsfaktorer, som förändringar på den amerikanska marknaden – en central intäktskälla för läkemedelsbolagen – som i förlängningen kan påverka Sverige.

Bristande underlag och ökade resurskrav

En annan växande utmaning är att många nya läkemedel når marknaden med svagare vetenskapliga underlag än tidigare.

– Förr hade man ofta stora fas‑3‑studier med hyggligt stora patientunderlag. Nu kan det handla om fas‑2‑data och att läkemedel kommer ut tidigare på marknaden med så kallad early access. Det ställer högre krav på oss i rådet att kunna göra kvalificerade bedömningar, säger Mårten.

Samtidigt kräver flera nya behandlingar stora resurser i vården, som specialiserad personal inom bilddiagnostisk och i administrering av läkemedel, till exempel inom onkologi och Alzheimers. Om vården inte redan har dessa resurser måste de skapas – och det är inte gjort i en handvändning.

– Har man inte byggt upp kapaciteten tidigare måste resurser tillföras, eller tas från något annat. Och då är frågan: varifrån?, förklarar Mårten.

Ordinarie ordförande på väg

Som tillförordnad ordförande leder Mårten Lindström rådet tills en permanent efterträdare utses.

– Rekryteringsprocessen är igång och det ser positivt ut. Senast till sommaren bör vi ha en ordinarie ordförande på plats, avslutar Mårten Lindström.

NT-rådet